Ohälsosamma beteenden existerar inte i ett vakuum

I en studie från 2014 tillfrågades medborgare i olika länder om de tyckte att the var regeringens uppdrag att påverka människors hälsobeteenden eller inte. 32 procent tyckte att ja, regeringen ska försöka påverka oss och 36 procent tyckte nej. Vi är inte det mest individualistiska landet i världen, men vi har uppenbarligen en stor andel som tycker att enskilda individer bär det största ansvaret för sin hälsa.

Jag kan förstå detta! Det känns väldigt intuitivt att lägga skulden för ohälsa på enskilda individer. Det är ingen som tvingar någon annan att äta dåligt, röka och inte vara fysiskt aktiv. Det känns helt rimligt att förmana individer som lever ohälsosamt.

Jag har tidigare i min blogg skrivit om vikten av hälsosamtal och screening för ohälsosamma vanor när vi fysioterapeuter möter patienter. Där har min åsikt egentligen inte förändrats. Jag tror att vi har otroligt mycket att ge till enskilda individer genom att lyssna på dem och uppmärksamma deras ohälsosamma vanor. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa beteenden existerar i en kontext, inte ett vakuum.

Olika krafter, både interna och externa, kämpar konstant för att påverka ens beteende. Jag undrar om de 36 procenten som är emot att regeringen försöker påverka våra beteenden också är emot att företag gör detta. Reklam är en mycket stark extern kraft som försöker påverka våra beteenden, med mål som ofta inte har god hälsa i åtanke. Det kan vara mål som att få oss att köpa vissa produkter genom att påverka hur vi tycker att en kropp ska se ut. Men regeringen och myndigheter försöker också påverka oss genom reklam, då oftast för att skapa beteenden som är positiva för oss och samhället, t.ex. att hålla avstånd under pandemin och undvika att spola ned fett i avloppet.

När vi träffar patienter kan vi sällan påverka den externa kontexten speciellt mycket. Vi kan ge tips som att säga åt patienten att packa sina träningskläder dagen innan eller göra matplanering för att underlätta vissa beteenden. Dessa insatser skapar till viss del en extern förändring (vad vi möter på morgonen), men kräver primärt en personlig förändring (att vi packar kvällen innan). Det är bra att ha både interna och externa krafter i åtanke när vi diskuterar vanor med en patient. Inte bara för att vi själva ska förstå personen bättre, utan för att patienten ska förstå sig själv bättre. En långt gången ohälsosam vana är nästan omöjlig att förändra om vi inte förstår dess kontext, eller om en mycket stark yttre kraft påverkar oss (t.ex. läkaren säger att vi har högt blodtryck).

Att förända ett ohälsosamt beteende kan därför omdefinieras till en process: 1, försök förstå de omständigheter/den kontext som beteendet utförs i, 2, varför beteendet har en detrimental påverkan på hälsa och 3, planera förändringar som leder till bättre omständigheter och därför ett mer hälsofrämjande beteende. En person som inte tränar kanske inte behöver hjälp med att hitta ett bra träningsprogram först, utan istället behöver hjälp att hitta sätt att ta det lugnt och stressa mindre. På den här nivån kan försöken att skapa bättre hälsa sägas vara ”downstream”.

För att skapa ett mer hälsosamt samhälle krävs fler lösningar som är ”upstream”. Alltså att regeringen (jag räknar in kommun och landsting här) bygger en miljö där ett hälsosamt liv är det lättaste alternativet. Detta kan dock kräva inskränkningar på den fria marknaden: Som det ser ut nu är lösningar som att förbjuda försäljning av tobak orimliga (trots att det skulle minska mänskligt lidande). Inte bara för att rökare skulle göra uppror, men även för att de strukturer (utöver att tobak finns på marknaden) som gör att personer börjar röka (och andra ohälsosamma vanor) inte påverkas; då krävs lösningar som är ännu mer upstream.

Hur ska vi öka hälsan i samhället på ett sätt som inte inskränker personers frihet? Ingen aning. Men jag tror att ett bra steg framåt vi kan ta på kliniken är att förstå att beteenden existerar i en komplex kontext och därför är svåra att påverka direkt. För att komplicera det ännu mera har även beteenden en påverkan på kontexten; t.ex. om du inte städar kommer ditt rum bli mer skräpigt och göra det svårare att vara produktiv och du kommer andas in mer damm vilket kan påverka din hälsa. Dessa insikter är dock en orsak till att ha hopp: Får vi våra patienter att se kopplingen mellan externa krafter, beteende och hälsa har de redan tagit det svåraste steget.

/Noa Greén

Rekommenderad läsning
Foundations for Health Promotion av Jennie Naidoo och Jane Wills

Publicerad av FysioNoa

Jag är fysioterapeut (utbildad vid Karolinska Institutet) som är intresserad av hälsosam träning och forskning.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: