Slutet av min grundutbildning på Karolinska Institutet börjar nalkas och det innebär början på min utbildning i arbetslivet (även benämnt ”jobb”). En sak jag verkligen lärt mig under utbildningen är att jag förut inte hade någon aning om bredden på vad en fysioterapeut kan göra. Min idé om vad jag själv vill hålla på med har förändrats gång på gång och för min egen skull tror jag att det är bra att verbalisera lite om mina tankar kring detta (och hur det har förändrats).
Äldre, respiration, neurologi och öppenvård
Eftersom att jag jobbat inom hemtjänsten flera år och själv sett hur inaktiva många äldre är och hur detta påverkar dem negativt på olika sätt, var jag i början inriktad på jobba till exempel på boende eller hos äldre som har/inte har hemtjänst.
Detta förändrades sedan till att jag ville jobba med respiration/infektion efter att ha gjort praktik på Södersjukhuset. Visserligen skulle det till stor del handla om att jobba med äldre, men under ett mycket kortare tidsspann än på ett boende.
Det kanske låter konstigt, men det finns något tillfredsställande i att hjälpa en person frigöra en kopp med slem från sina lungor för att sedan kunna andas bättre.
Sedan gjorde jag praktik Stora Sköndal och sedan på Dalens sjukhus och arbetade på neuroavdelningen. Där fick jag jobba närmare med arbetsterapeuter och göra neurologiska bedömningar med mera. En kund på mitt extrajobb var chef på en neuromottagning och berättade att behovet av fysioterapeuter inom neurologi var ökande. Plötsligt verkade detta som ett mycket spännande framtidsjobb!
Nu studerar vi inför öppenvårdspraktiken vilket jag tror kommer bli väldigt kul och jag känner att jag vill jobba i öppenvården. Det finns så mycket att lära sig där och möjlighet att följa patienter länge och göra stor skillnad i deras liv. Vilken dröm!
Häromveckan läste jag Fysioterapi och ett stort inslag om skolfysioterapeuten Linnéa. Under utbildningen har jag ofta talat om att synen på fysisk aktivitet måste ändras i samhället och speciellt i skolan. Allt för ofta blir det ett likhetstecken mellan fysisk aktivitet och sport, och hälsoaspekten hamnar lite vid sidan av. Så upplevde jag det i alla fall i grundskola och på gymnasiet. Jag tror att många ungdomar behöver motiveras på ett annat sätt för att se fysisk aktivitet som en vana man vill hålla på med under resten av livet.
Att jobba som skolfysio vore alltså ett drömjobb! Det skulle låta mig jobba på ett brett spektrum: idrottsskador, mental ohälsa, barns utveckling, ungdomar med neuropsykiatriska tillstånd och mer, allt på samma plats och så mycket möjlighet till personlig utveckling.
Det forskningsprojektet jag är med på nu under C-uppsatsen är också något jag vill följa upp och kanske fortsätta med i framtiden. Det är relaterat till äldre med stroke så det är kanske något som skulle kunna kombineras med arbete på någon typ av äldreboende.
För många intressen
Så antingen är jag intresserad av väldigt många saker, eller så blir jag snabbt uttråkad och vill gå vidare till något annat. Svårt att säga exakt vilket det är för tillfället. Just nu känns dock alla som roliga alternativ så jag tror inte att jag är uttråkad.
Drömmen just nu skulle vara att kunna kombinera olika inriktningar med typ 40 procent jobb på skola, 40 procent jobb på äldreboende och 20 procent utbildning (smida medan järnet är varmt) eller forskningsprojekt. Sedan tänker jag också fortsätta att skriva den här bloggen när jag väl är legitimerad. Jag har många idéer inför 2021 som jag ser fram emot att få utforska.
Det här inlägget var inte någon djupdykning i vad man kan jobba med som fysioterapeut, utan några hastiga ord saker jag själv är intresserad av. Kanske borde jag skriva lite mer om andra saker man kan göra som fysioterapeut…
Anyway. Ska man försöka göra många saker på en gång eller välja att fokusera på en sak och bli expert? En sak är säker och det är att jag inte är redo att välja än.
/Noa Greén
FysioNoa 