Funktionell Stabilitet

Under sommaren har jag läst boken Total Stabilitetsträning av Joanne Elphinston. Det är en introduktion till JEMS, som bland annat är ett system för att undersöka ineffektiva rörelser och utveckla mer effektiva rörelser inom sport. Funktionell stabilitet är en av grunderna och innehåller delar som jag tycker är applicerbart inom andra delar av fysioterapi än idrottsmedicin.

Det handlar om mer än att se och behandla en skada. Istället är målet att hitta rörelsemönster och imbalanser i som kunnat ge upphov till en skada. Genom att se skadan ur ett bredare perspektiv kan man också, som Adrian Valkeaoja kanske skulle ha sagt, skapa ett narrativ vilket möjligtvis även ge patienten en större förståelse för sin skada.

Vad är stabilitet och funktionell stabilitet?

Utan att applicera några nyanser kan stabilitet betyda ungefär orörlighet. Att sitta ned på tunnelbanan gör dig mer stabil än om du står upp. Att sitta är dock inte så funktionellt om du ska ta en promenad eller spela fotboll. Funktionell stabilitet blir då att försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt att utveckla snabbhet, kraft och samtidigt minimera risken för skador under aktivitet.

Enligt Joanne Elphinston innehåller funktionell stabilitet sex komponenter vilka bör bakas i alla träningsprogram (fotnot 1). Det är också viktigt att nämna att kroppen bör ses som en helhet och att träning av t.ex. bålstabilitet (den centrala zonen) inte per definition ger stabilitet i övre zonen och nedre zonen.

1. Funktionell rörlighet – möjligheten att använda det rörelseomfång som krävs för att utföra en aktivitet.
2. Balans – förmåga att placera kroppen över den punkt där jämvikt finns.
3. Hållning – att minska belastningen på kroppens strukturer via automatiska/stabiliserande rörelser vilka uppstår genom att ha rätt förhållande mellan nerver, muskler och skelett (vi tänker alltid under dynamiska förhållanden här).
4. Bästa möjliga funktionella motoriska mönster – att aktivera musklerna i rätt ordning, med bra tajming och korrekt styrka.
5. Neutromuskulärt svar och kontroll – att automatiskt stabilisera en led som är i riskzonen att dras ut för långt (vanligt i fotleden). Relaterat till hastiga, oväntade rörelser.
6. Rörelsesymmetri – Kontroll av rörelser kring kroppens centrala axel. Om du till exempel sträcker dig efter något kommer det att vara lättare om du för den kontralaterala axeln bakåt samtidigt.

Funktionell stabilitet = kroppens förmåga att på ett säkert sätt hantera de belastningar som den utsätter sig själv för.

Vad som i praktiken är funktionell stabilitet definieras främst utifrån de krav som kommer att sättas på en individ. En gymnast behöver mycket mer av alla sex komponenter än en person som spelar badminton på söndagar med sina vänner, därför ska målet alltid vara att utvecklas inom ramen för vad som krävs av individen. Det här kan även beskrivas som kroppens förmåga att hantera den belastning som den utsätts för.

Även om gymnasten kräver mer av alla komponenter, kan inte badmintonspelaren få ”för mycket” funktionell stabilitet. De mest avancerade övningarna från Total Bålstabilitet är träning nog för att leva hälsosamt även om de kanske inte är lika stimulerande rent mentalt som att bänka 100 kilo eller springa maraton (don’t hate me). Jag tror till exempel att träningsformer som Yoga och Pilates är utmärkta för att bygga funktionell stabilitet för att leva en hälsosam vardag livet ut, medan löpning (som jag utövar) kräver komplettering.

För mig som springer ganska mycket både på asfalt och i skogen är det högst relevant att utveckla en kropp som klarar av att ha en gynnsam hållning under lång tid under belastande omständigheter. Jag måste även ha rätt stabilitet för att sitta ned och plugga många timmar inför mina tentor i höst.

Därför försöker jag att baka in övningar från JEMS i min träning. Som helhet kan jag tycka att funktionell stabilitet är lite förvirrande ibland, men att bryta ned det i dess sex komponenter kan jag tänka på det som en checklista.

Som avslutning: funktionell stabilitet är något som bör vara en del av alla träningsprogram men också grunden i rehabilitering som ska leda till minskad risk för skada i framtiden. Compliance är en annan fråga det.

/Noa Greén

1: FYSS rekommenderar, utöver styrke- och aerobisk träning, rörelseträning. Baserat på de övningar som finns i Total Bålstabilitet går rörelseträning och träning av funktionell stabilitet ofta hand i hand.

TIPS: övningen Greyhound är perfekt för att få neuromuskulär kontakt med en av de viktigaste stabiliserande musklerna, transversus abdominis.

Publicerad av FysioNoa

Jag är fysioterapeut (utbildad vid Karolinska Institutet) som är intresserad av hälsosam träning och forskning.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: